Det är så skumt att känna sig piggare, tycka magen är mindre, det måste vara hormonerna och att magen har sjunkit. Vi sover gott om nätterna, även lilleman så det är skönt att känna sig utvilad. Det är skumt att vara ute och röra sig - promenera, det känns lättare än på länge. Det är skumt att vara bland folk, sitta där och veta att jag kan få barn när som helst, men de vet ingenting. Åkte buss till barnmorskan idag. Där sitter jag och är i vecka 41. Bussen fylls snabbt på, så kommer en kille med kryckor. Ingen reagerar, ska jag som är i v 41 erbjuda min plats. Tillslut gör jag det, men han tyckte att det gick bra. Men visst är det sjukt, varför har inte ungdomarna i sig att de ska resa sig för äldre, gravida eller handikappade? För mig är det väldigt märkligt. Det är skumt att komma till barnmorskan igen, men hon är så bra och förstående. Hon tycker allt ser bra ut, magen växer, hjärtat slår som det ska, mina värden är bra. Skönt. Hon trodde inte att jag sipprade vatten, utan snarare