Idol

Jag tycker det är roligt med idol, programmet som får mig att skratta och gråta. Jag är så blödig, tänker på Joel. Blir lite rädd att han ska bli en sån där annorlunda, töntig typ (förlåt). Blir glad när jag ser de försiktiga, blyga ta för sig, då tror jag även att Joel kommer klara sig i livet.

Pratade med hans fröken idag för han vågade inte säga till henne att han vill ha en svårare läsebok, vet inte om hon förstod tyvärr. Jag vill kunna prata med lärarna utan att de ska ta det som kritik. Vill bara att barnen ska få den utmaning de behöver i skolan. Svärmor berättade om den första matteboken som de har hela första terminen och den sträcker sig mellan 1-10. Joel kan räkna 1000-740 eller 1:ans och 2:ans gånger tabell.

Ja, man är väl lite extra blödig när det gäller ens egna barn. Blir glad och gråter när föräldrarna är med på idolaudition och blir lika glada som sina barn och gråter.


Skickat från min HTC