Mamma i semestertider

Jag är en bättre mamma när jag är ledig, så är det bara. Jag tar mig tid att laga bättre mat, jag tar mig tid och är med dem lite extra. Vi spelar ett spel eller går och gungar. Jag blir även en bättre maka. Är det kanske ändå det som är tanken, att få bara vara mamma och maka på heltid några år, få vara hemma och ta hand om?! Som ni vet så gillar jag att jobba, men jag tror ändå någonstans att alla skulle må bättre av att ha någon hemma. Sen kan jag samtidigt känna mig som en dålig mamma, för om jag har gjort några saker som barnen vill att jag ska göra så vill jag bara sätta mig med en kopp kaffe eller med telefonen eller datorn och inte leka en stund. Och när de då kommer och tjatar och drar i en så säger jag att jag inte orkar. Fast då accepterar jag att det är så.

Och andra sidan har jag lite svårt för semestertjatet eller vad man ska kalla det. På FB räknar alla ner eller skriver "Äntligen semester". Efter semestern lever vi av våra resor och utflykter tills det är dags att börja spara och planera och vänta till nästa tripp. Varför är det semestern som får oss att njuta och leva upp? Jag säger inte att något av detta är fel, vi kanske fungerar så som människor att vi behöver längta och se fram emot. Vi behöver semestern och alla vill nog ha mer än 25 semesterdagar per år. Men vi behöver också lära oss att leva i vardagen, göra den njutningsfull, se till att trivas på jobbet där vi tillbringar så många timmar osv.

Men hörrni, nu får ni som snart har semester se fram emot det och jag får fortsätta att njuta av min ledighet.