Var rädd om varandra

Kan inte läsa "När livet stannar" hela tiden för den är så smärtsam, får ta lite pauser. Något som fascinerar mig är människorna runt henne, hur de ställer upp och finns där. Först åker de ner till henne i Thailand, sen finns de hos henne här hemma i Sthlm. Hon har en ganska stor bekantskapskrets så det är inte bara en person, som behöver finnas vid hennes sida, utan de är flera som hjälps åt. Det är väl pga av vänner och familj, som finns kvar, som man klarar av att överleva såna här situationer.

Vi behöver vara mer rädda och måna om varandra, så är det. Vad mycket det är som tar vår energi och kraft, det är inte alltid man orkar vara social.

Idag har vi en lugn dag här hemma. Jag städade igår när jag kom hem, fast jag inte orkade. Sen var kroppen och jag helt slut. Somnade när jag la Joel vid 20, tog mig ut i soffan och fortsatte halvsova där framför Idol. Fick lite glass så jag orkade se Skavlan. :O). Bestämde mig redan då att jag ville ta det lugnt idag. Ska väl ta en promenad och handla lite.