Mamma

Kerstin Ulla Margareta Joelsson, född Lindén. Hennes pappa hette också Joel. Hon är en av mina stora förebilder. Om ni läst mitt inlägg om pappa så förstår ni lite hur hon haft det. Hon har varit ensam hemma och mörkrädd med sina 5 barn under stor del av småbarnsåren. Hon har gått igenom 6 förlossningar, förlorat 1, haft ett missfall i månad 5 och upplevt en hel del sjukdomar. Dels blev hennes 3 äldsta barn sjuka i Brasilien + hon själv, dels har hon haft en del andra sjukdomar själv. Mitt i allt detta har hon alltid varit stark, jag har sett henne ledsen, men inte svag. Hon har älskat sitt liv, sina barn, sin man och många fler. Hon älskar barn och har även jobbat med dem i många år.

Hon har alltid haft ett öppet, inbjudande hem med lagad mat, bakat bröd och mycket fika. Hon har inte haft mycket pengar, men hon har fått ihop hemmaekonomin utan att klaga och hemmet eller middagsbordet har alltid stått öppet/dukat till fler än oss.
Jag har aldrig upplevt henne mörkrädd, arg, irriterad eller orolig under mina barndomsår. Hon har haft en förtröstan på Gud hela sitt liv, hon har levt ut sin kallelse med att vara hemma med barnen och ta hand om hemmet när mannen varit borta. Tänk att ha 5 barn och en massa kompisar till barnen hemma som seplar musik, springer runt, spelar instrument, sjunger och äter och bara vara den bullmamma hon varit mitt i det, utan att tysta ner oss, snarare servat oss.

Hon är känslig, men samtidigt står hon upp för sina åsikter och vågar vara ärlig. Hon är också andlig, har en skärpa i andligheten, en gåva att urskilja det som är fel. Hon är otroligt generös, givmild med sitt liv, sin personlighet och gåvor. Hon ger mer än hon tar emot. Hon älskar pappa och är så tacksam för varje extra dag hon får med honom. På nyårsafton firar hon 50-årig bröllopsdag med pappa. Därför är hon också glad över att ha pappa hemma och att få ta hand om honom, men det sliter tyvärr på henne. Vi barn skulle önska att hon lämnade bort pappa ibland så hon får lite vila, men hon vill inte eftersom pappa inte vill. Det säger vilken person hon är, det är viktigare hur pappa känner än hon själv. Bara inte hon tar slut på grund av detta. Om hon ändå kunde sluta serva alla andra och bara ägna sig åt pappa, men det är väl svårt när man servat hela sitt liv.

Hon är beundransvärd min mamma, fylld av kärlek. Hon har alltid trott på mig och uppmuntrat mig, hon har funnits där lyssnat och stöttat. Jag har pratat mycket med mamma i telefon. Senaste tiden har jag inte ringt henne om det varit tufft, har inte velat lägga på henne mer än hon har. Det är något jag saknar. Jag vet att mamma vill det, men hon orkar inte. Mamma är alltid mamma, å vad jag vill ha henne kvar många år till.