Ledsen utan tårar

Tror tabletterna har kickat in, känner mig oerhört ledsen, men jag gråter inte så fort jag tänker på det.

Vad gör mest ont? Går inte att säga, jag slås tillbaka och påminns om det som sårade, jag tänker framåt känner tomheten kring det och här och nu står jag med allt som smärtar.

Mycket som slår tillbaka på mig är förra sommaren, som gav mig hopp om att vi skulle få det bättre än vad vi haft på länge, sommaren var jobbig, men också fin. Var det förgäves? Ja på sätt och vis, för det ledde inte till det jag hoppades och önskade. Jag såg fram emot att förnya löftena på vår 20 åriga bröllopsdag 💔😢.


 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Jag och andra

Sorgeprocessen

Att inte bli förstådd