Om sjukdom och olycka




Har ibland tänkt tanken hur skulle jag reagera om min man skulle få psykiska besvär eller råka ut för en olycka och bli förlamad eller liknande. Vet inte varför jag har såna tankar, kanske ett risk/ säkerhetstänk för att vara beredd om något händer. 

Jag såg hur mamma tog hand om pappa i 7 år och själv blev psykiskt slut pga det, då tänkte jag att där vill jag inte hamna. 

Men så kunde jag se min man och tänka, självklart skulle jag stå där om det hade hänt, eftersom jag älskade. Lätt att säga, klart man inte vet hur man reagerar när det händer då fanns det inte i min värld att lämna oavsett.  Livet är bra orättvist. 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Jag och andra

Sorgeprocessen

Att inte bli förstådd