Ältande eller bearbetning
Har alltid ogillat ältandet, speciellt när det inte leder någon vart utan samma tankar snurrar om och om igen. Men nu fick jag höra att ältandet var ok, det var befriande att höra. Så läste jag detta (på bilderna) och insåg att jag bearbetar, jag hittar en del svar, som hjälper mig att gå vidare.
Det svåra är att inte kunna göra något åt det, sitta på läktaren och se på. Jag skulle kunna vara den där föräldern som ropar på coachen att göra på ett annat sätt, byta riktning, men det är ingen ide. För det är inte mig man vill lyssna på och jag ser också varför. Det jag måste jobba på är tystnaden och acceptans.
Hjälper det mig att tänka så? Ja faktiskt, det är frustrerande, men det hjälper mig att komma vidare.
Kommentarer