Dotter

I sin egengjorda Hollyperuk 😀. Åh vad jag Ă€lskar henne och vill henne vĂ€l. Hon Ă€r sĂ„ förnöjd och glad vilket vi ska vara tacksamma över. Hon klagar aldrig pĂ„ skolan eller klasskompisar, men kan berĂ€tta vilka som Ă€r lite busiga.

Nu har hennes enda kompis hon hade med frĂ„n förskolan kommit in pĂ„ den skola vi sökte i första hand, dĂ€r Joel gĂ„r och dĂ€r alla vĂ„ra vĂ€nner gĂ„r. Jag kĂ€nner mig sĂ„ ledsen. 

Hon har nya kompisar och trivs sĂ„ jag vill inte rycka henne ifrĂ„n dĂ€r egentligen, men ingen förĂ€lder Ă€r nöjd sĂ„ min oro Ă€r att alla andra försvinner innan vi hunnit tĂ€nka. Vad gör man dĂ„?  Den tanken gör mest ont i mig.....

Kommentarer

PopulÀra inlÀgg i den hÀr bloggen

Jag och andra

Sorgeprocessen

Att inte bli förstÄdd