Post

Vykort får jag nästan bara från mamma nu för tiden.  Hon är duktig på det vid födelsedagar, påsk, alla hjärtans dag och om hon är borta. Skäms över att jag inte är lika duktig att skicka till henne, hon uppskattar det.

Hon har velat åka till Holland och se blomsterprakten där så länge jag kan minnas.  Förmodligen hade inte pappa samma längtan. 

När de äntligen skulle få lite mer tid så blev pappa sjuk.  Han önskade sig pengar till en resa när han fyllde 75, 3 dagar efter föll han ner för trappan. Det är verkligen sorgligt,  mamma gjorde ett fantastiskt jobb med honom och de älskade varann så innerligt tilll slutet. Eller det vet jag att hon gör fortfarande. 

Men det behöver inte hindra kärleken, den räcker till flera.  Och tänk att hon kan älska igen, att hon får bli kramad och att hon har resesällskap till blomsterprakten.  Visst är det fantastiskt.  Jag gläds så med henne. Det är hon värd, min älskade lilla mamma.

Skickat från min Samsung Mobil

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Jag och andra

Sorgeprocessen

Att inte bli förstådd