Hemma igen

Som ni förstår sen tidigare så har vi haft det riktigt bra. Trodde inte innan att vi skulle få då fint väder så man ville doppa sig i havet om och om igen. 

Sen att få gå på dessa fantastiska barnmöten med barnen uppfyller mitt hjärta.  Jag blir så berörd och glad,  det är en del av lovsången tycker jag.  Jag tror Joel och Tilda känner Jesus och det värmer gott. 

Det finns ingen direkt samlingsplats på konferensen så vi lär inte direkt känna några nya. Joel och jag lekte med ett par tvillingkillar i vattnet, det gillade Joel. Men jag har en kusin på Öckerö, så vi träffade han och hans familj.  Så kom Fia och hennes man på besök en dag, mycket mysigt.  En till familj här från Hässelby var också på plats, så de träffade vi.

Sen tog vi en vända till Åsa och hennes familj i Halmstad ett dygn. De har nu höns, tuppar, katt och får. Och 3 underbara barn,  det var mysigt.  

Sen besökte vi raka motsatsen till familj, med nybyggt hus och inte en pryl framme. Var gör de av sina saker. Att sen komma hem till mig där vi har saker i varenda vrå kan ge lite smått ångest.  Så undrar jag vad som är mest normalt. 

Sen talar kroppen om för mig varför det är som det är. När jag blir tvungen att ligga ner och inte orka eller klara av. Då ligger jag och tittar på mitt hem (som jag gillar som det är) och just nu min son och känner tacksamheten bubbla upp. Mina fina barn och min fina man - VI är viktigare än allt det andra. 

Skickat från min Samsung Mobil

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Jag och andra

Sorgeprocessen

Att inte bli förstådd