Ett veckoslut

Jobbveckan avslutades med en utskällning, hm, kul........not.

Ja, ja, nu tar jag helg och sen nya tag först på måndag. Jag har så svårt för orättvisor och jag vill gärna ta upp dem och då får jag höra ett och annat tillbaka. Så i grund och botten har jag mig själv att skylla. Vad ska jag göra med mig själv, varför ska allt vara så rätt hela tiden? Jag skulle vilja lära mig att strunta i saker, se förbi det. Kan någon lära mig det?

Har inte haft lust att blogga, har haft jättemånga bra inlägg i huvudet, men får inte ner dem. Så sätter jag mig när jag är fylld med irritation. Typiskt vá?!

Har väl inte sörjt pappa så mycket i det sista, vardagen rullar ju på. Idag på väg till jobbet kom det över mig igen, och då är det skönt när det gör det. Mamma sörjer, hon är jätteledsen, trött och har ingen lust till någonting. Så kommer det väl vara ett tag antar jag. Stackars mamma. Ska inte dit förrän sista helgen i april då det är urnsättning.

Idag åker vi till svärföräldrarna, har inte varit där sen jul så det ska bli mysigt.

Gick hem tidigare idag för jag skulle till logoped och prata om Tildas uttal. På måndag ska Tilda med. Logopeden fick mitt förtroende, så det känns bra. Är inte orolig för Tilda, men det kan vara bra med lite tips.

Trevlig helg vänner!

Kommentarer

Emma sa…
Nej, Tina - tagga inte ner, du är BRA när du vill stå upp för det som är rätt och inte sopa under mattan!
kram på dig!!
Tina sa…
Tack Emma :) men jag behöver kanske lära mig att göra det på ett annat sätt :). Kram
Emma sa…
Ja, sättet får man väl laborera med resten av livet... :-)

Populära inlägg i den här bloggen

Jag och andra

Sorgeprocessen

Att inte bli förstådd