Utan snus jag försmäktar på denna ö

Har tittat på Pippi ett par gånger idag. Tilda är sjuk..... igen. Hon var ju rejält magsjuk förra veckan och nu spydde hon inatt igen. Förstår inte....

Jag gillar att se på Pippi, dels väcker det många mysiga barndomsminnen hos mig och dels tycker jag det är roligt. Pippi är rolig. Blir så fascinerad av alla dessa små skådespelare, Inger Nilsson har vi ju fått följa, hon har varit glad och positiv jämt. De andra skådespelarna till Astrid Lindgrens filmer har vi inte fått följa lika mycket, jo Staffan Götestam. Många andra vill inte göra intervjuer, det lilla man kan hitta så minns det inte inspelningstiden som någon positiv tid. Vad var det som hände? Pressades de hårt? Upplevde de att barndomen togs ifrån dem? Det är frågor jag ställer mig när jag tittar på de här filmerna.

Jag hade en granne hemma på min gata, som åkte upp till Stockholm på audition till Ronja Rövardotters roll. Hon fick den inte. Undra hur hon hade blivit om hon fått den?

Om nu många barnskådepelare upplever detta så negativt, hur kommer det då sig att det är så många som ändå vill dit? Att det verkar så glamoröst. Hur har familjen Wahlgren lyckats? De verkar i varje fall trivas med det och ser ut att må bra, sen vet vi aldrig. Intressanta frågeställningar.

Regnet bara öser ner, nu kan det få snöa. Tilda sover här bredvid mig i soffan. Jag fryser. Ska jag hitta på nåt tro?!

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Jag och andra

Sorgeprocessen

Att inte bli förstådd