Barn och djur och...

Förundras ofta över hur en del värderar sina djur. Det är som en familjemedlem, vilket är härligt. Men eftersom jag inte är så överförtjust i hundar så har jag ibland lite svårt att sätta mig in i hundägares situation. En på jobbet skaffade hund på semestern. Han har varit den som sagt nej hemma, men föll nu för trycket. Han har två stora söner. Så nu är det som att få en bebis igen. Men så säger han en morgon, då han varit vaken sen 4-5, Vilket förvånar mig. "Med barnen var vi ganska hårda på nätterna, med att sova i egen säng och så, men det var svårt nu. Man får inte vara arg eller irriterad mot en hund för då bemöter de en lika. Sen behöver de närheten då de är flockdjur."

Menar han att små barn inte behöver närhet?  Nej, det kan ingen ta ifrån mig. Vill barnen vara hos mig på natten så ska de få vara det. För Joel tog det 4 år, vilket kan kännas som lång tid. Men det är inte lång tid på ett liv, så nu i efterhand var det värt det :).

Skickat från min HTC