Lunchrast

Vet inte åt vilket håll jag ska gå? Förlåta och gå vidare, förlåta och vara kvar, förlåta och våga satsa, våga tro och våga lita.... det är ett ända virrvarr i huvudet. Livet kan vara lite för spännande ibland.

Tacksam för ett samtal jag hade igår, tydliga och bra reflektioner plus vikten av att förlåta. Så ok, det är det jag jobbar på just nu och ska försöka få det att landa i hjärtat.

Är frusen idag, snön ska visst komma hit också, men än så länge är det torrt. Tack för det. Snart är det helg. Ser fram emot att umgås med mannen och mina barn.

Kommentarer

Anonym sa…
Kram på dej!
Du kommer hamna rätt, det vet jag. Dörrar öppnas och dörrar stängs...

Hälsa hem.
Kram Gunilla
Emma sa…
Japp - instämmer! Förlåta behöver man, mycket för sin egen skull och om man ska stanna eller inte kommer du att känna tror jag!

Ber att det får läggas till rätta med allt för dig!
kram!
Lilla Li sa…
Jag håller med ovanstående talare! Vill bara tillägga att du är en underbar människa! Det dyker nog upp något som hjälper dig att gå åt rätt håll:)
Stor kram

Populära inlägg i den här bloggen

Jag och andra

Bollar i luften

Sorgeprocessen