Att be om hjälp
Har precis läst ut Alex Shulmans bok "Skynda att älska". Fascineras över hur de verkligen "skyndar att älska", det känns som att de tog tillvara på den sista tiden och var familj. De såg till att ta hem sin pappa och komma dit, 3 sönerna på middag varje helg. När pappan ramlade hemma så ringde mamman till någon av sönerna och så kom de oftast dit 2 av dem och hjälpte honom upp. De visste vad pappan tyckte om, så om de besökte honom så tog de med sig det.
Jag kan ju inte låta bli att tänka på mina föräldrar. Jag vet inte om det finns någonting särskilt som mamma eller pappa tycker om, speciellt inte pappa som säger att allt är gott. Det vore så roligt som nu till fars dag t ex att ge honom det han gillar. Ska se till att jag och mannen har koll på vad den andre gillar så barnen också vet det sen :).
Sen tänker jag på de gånger pappa ramlar, inte är mamma någon som ber om hjälp, nej hon kämpar upp honom på egen hand. Inte för att jag skulle kunna komma och hjälpa till, men det finns andra, vänner, barn eller hemtjänst. Varför har man så svårt att be om hjälp, även jag. I måndags när jag fick mitt gallstensanfall så var jag på väg att ringa K och be henne hämta Joel. Men jag ringer mannen och han får komma hem från jobbet. Jag borde verkligen ha ringt K för att bryta det där hos mig själv, att be om hjälp hos andra. För en sak är säkert att hon hade hjälpt till med glädje, för jag skulle även hjälpa henne om det var hon. Ja, jag har fortfarande mycket att lära och det är väl bra det. Så jag har något att jobba på.
Bra bok, om du inte läst den.
Jag kan ju inte låta bli att tänka på mina föräldrar. Jag vet inte om det finns någonting särskilt som mamma eller pappa tycker om, speciellt inte pappa som säger att allt är gott. Det vore så roligt som nu till fars dag t ex att ge honom det han gillar. Ska se till att jag och mannen har koll på vad den andre gillar så barnen också vet det sen :).
Sen tänker jag på de gånger pappa ramlar, inte är mamma någon som ber om hjälp, nej hon kämpar upp honom på egen hand. Inte för att jag skulle kunna komma och hjälpa till, men det finns andra, vänner, barn eller hemtjänst. Varför har man så svårt att be om hjälp, även jag. I måndags när jag fick mitt gallstensanfall så var jag på väg att ringa K och be henne hämta Joel. Men jag ringer mannen och han får komma hem från jobbet. Jag borde verkligen ha ringt K för att bryta det där hos mig själv, att be om hjälp hos andra. För en sak är säkert att hon hade hjälpt till med glädje, för jag skulle även hjälpa henne om det var hon. Ja, jag har fortfarande mycket att lära och det är väl bra det. Så jag har något att jobba på.
Bra bok, om du inte läst den.
Kommentarer