Vad är bäst för sina barn?

Det är väl en fråga som kommer följa en hela livet antar jag. När de är bebisar ställer jag mig inte den frågan så mycket, då det mest handlar om mat och sova. Då handlar det mer om vad som är bäst för föräldrarna. Sen när det är dags att börja jobba så kommer det, dagmamma eller förskola, senare skola, men det svåraste är väl ändå kompisar. Jag vill verkligen inte tycka illa om barn, för de är bara barn, men när de är dumma mot mina barn eller har ett allmänt dumt beteeende så är det svårt.

Joel väljs oftast i andra hand av den kompis, som han själv påstår är hans bästa kompis. Om jag fick bestämma så finns det andra som är bättre att kallas bästa kompis, men vad gör man?! Låter det bero och hoppas det blir bra. Vilka kompisar har påverkat mig mest? Ja, inte är det de från småbarnsåren eller skolan utan mina tonårsvänner, som är mina vänner än idag. Sen har jag fått nya vänner hela tiden i livet, som påverkat mig.

Det jag vill lära mina barn är väl att välja "rätt" vänner, vad det nu är som är rätt.

Tillbaka till det här med bloggar. Jag blir så glad av att läsa dem, de uppmuntrar mig, ger mig råd och glädje. Läste precis en blogg, där en vis tjej skrev om andra Petrusbrevet. Kände då att det ska jag läsa, jag skulle vilja läsa mer bibel. Den bok som säger att vi inte ska oroa oss, den lär oss att se livet från ett annat perspektiv än vad vårt samhälle gör. Jag ska försöka att inte oroa mig över vilka vänner mina barn har utan lita på att det blir det bästa.

Kommentarer

Anonym sa…
Bra skrivet, Tina!!
Man vill sina barn så väl, så väl. Tyvärr kan vi inte välja vänner åt dom även om jag gärna önskat många ggr att jag kunnat. Livets hårda skola, alla är inte snälla.. inte lika snälla som våra barn är!!! ;)

Kram Gunilla

Populära inlägg i den här bloggen

Jag och andra

Bollar i luften

Sorgeprocessen