Engagemang olika perioder i livet

Sitter och funderar på det här med att vara engagerad i olika saker, det kan vara någon förening eller kyrkan. Är man engagerad i en kyrka så kan det vara pga gemenskapen, eller bra aktiviteter eller helt enkelt för att man brinner för evangeliet.

Jag vet när jag var tonåring så kunde jag tycka att de där 40-åringarna var så tråkiga, som inte engagerade sig mer i kyrkan eller för evangeliet. Idag förstår jag ju varför, de brann säkert, det var bara att de var mitt i livet med småbarn och orkade helt enkelt inte. De var nog som jag är idag, gillade att gå till kyrkan för att det var bra gemenskap och för att barnen hade roligt, men själva Gudstjänsten räckte om den höll på en timma och en kvart. Sen kan jag gärna sitta och fika ett tag för det är så trevligt med gemenskapen.

Jag kan längta efter lite andliga upplevelser, men de får man ju inte pga att mötet eller predikan är en timma längre eller för att man gör olika saker. Dem kan man ju faktiskt få mitt i vardagen när man är med sina barn eller tar en promenad och det är härligt. Det är nog bara så att man får acceptera att det ser olika ut, olika tider i livet.

Det är roligt att se min äldsta bror och fru som fått en nytändning när det gäller det andliga. Nu är deras barn i stort sätt utflugna och de har tid för sig själva och kyrkan på ett nytt sätt. Kanske det blir så för oss också en dag. Det är i varje fall gott att veta att det spelar ingen roll vad vi gör eller hur vi är, Gud är god ändå ;-). Välsignelser till er alla!!!