Lugn måndag

Då var jag och Tilda själva hemma. Vet inte om vi varit det sen hon föddes. Hon är 1 månad idag. Jag ska passa på att ta det lugnt, känns som jag inte har kunnat vilat ordentligt någon gång. Joel har varit hemma mer än en vecka, förkylning som inte ville ge med sig. Han hostar lite fortfarande, men mår i övrigt bra. Hoppas han har roligt med pojkarna hos dagmamman idag. Måste säga att han var riktigt lugn här hemma, kunde sätta sig att se en film eller byggde väldigt mycket med lego. Tack Gud för lego, vilken fantastisk uppfinning det är. Joel bygger, river och bygger igen. Kan hålla på hur mycket som helst. Och när han kommer till dagmamman så är det första han går till duplolådan.

Han har varit så gullig mot Tilda och tycker det är mysigt och roligt. Idag när han gick så sa han att han kommer sakna Tilda och Tilda kommer sakna honom. Det värmer en öm moders hjärta.

Med mig är det bra. Har ju varit inne lite mycket i det sista, men det har inte varit så lockande att gå ut heller. Fast jag behöver det, men idag prioriterar jag vila så får jag gå ut imorgon. Igår var vi till kyrkan hela familjen, det var roligt att komma dit igen. Annars njuter jag av att vara mamma, vet ju att den här tiden går så fort. Ena stunden vill jag att det ska gå fort, det här med att gå upp på nätterna eller att amma hela tiden är inget jag vill göra länge. Andra stunden vill jag att det ska gå långsamt så jag får ut så mycket som möjligt av den korta tid jag är hemma. Speciellt om jag redan ska börja jobba i november, men det är inte helt klart än, det blir kanske januari.

Kommentarer

Anonym sa…
Ja, passa på att ta vara på tiden. Den försvinner alldeles för fort... de är bebisar så väldigt kort tid!!
Kram Gilla
Singh sa…
Ja, jag tyckte det var mycket svårare att få tid till att ta det lungt med 2:an. Även om vi lämnade James på förskolan så var man igång med att passa tider, lunch osv. Det blev sällan jag sov med John på dagen. Hoppas du får välbehövlig vila idag!

Kram C

Populära inlägg i den här bloggen

Jag och andra

Sorgeprocessen

Att inte bli förstådd