Måndagsreflektioner

Jag har ett bra liv, vi är så där medel vår familj. Vi har så vi klarar oss ekonomiskt, vi har ett lagom stort hus och vi har tid med varandra. Det finns så många som jobbar hur mycket som helst, visst de har en massa mycket mer pengar än oss, förmodligen större hus eller en mer central eller modernare lägenhet eller pool på tomten. Ibland är det väldigt konstigt att dela arbetsplats med dessa människor, som inte kan sätta sig in i hur en annan har det. Så blir man lika engagerad i jobbet som dem, man lägger ner sin tid och själ i det, man mår dåligt när det inte går bra eller när man inte hinner med. Jag och kollega C diskuterade det idag, först mår vi dåligt över att vi inte hinner med, sen mår vi dåligt över teknikerna, vars jobb vi planerar, att de inte hinner med. Hur tunga ska våra ok behöva bli, utan att få någonting för det? Jag är ju så nöjd med mitt liv här hemma, jag trivs egentligen på jobbet med, men jag kan tycka att det är enormt orättvist.

Sen kommer mannen hem och har haft möte med sina chefer idag. Där de meddelade att de ska börja lämna in sina semesterlistor för hela året som kommer i december, att komp tar man ut på sommaren eller möjligtvis vid läkarbesök, att de ska försöka lägga sina läkarbesök så det passar verksamheten (jo, tjena, välkommen till verkligheten, jag som för tillfället springer till läkaren varje vecka, kan inte styra över de tiderna), att man inte ska ta föräldrarledigt på sommaren så man t ex har 10 veckor ledigt i streck och att de ska ha så stort intresse för sitt jobb att de studerar extra när de är hemma. MEN HALLÅ, vad är det för verklighet de lever i?!?! Det finns ingen som jobbar under de villkoren, aldrig. Föräldrarledighet kan de inte neka, de flesta tar ut den på sommaren, i varje fall på mitt jobb. Vaddå läsa hemma, mina kollegor som jobbar över, eller hemifrån får ju betalt för det. Ska man kräva dessa stackars kommunarbetare, som knappt får betalt att jobba såhär? NEJ! Vad trött jag blir.

Nej, vi - jag och min man jobbar våra 40 timmar i veckan, sen har vi tid med annat och det är sååå skönt. Nu när höstterminen är i gång så är det så många som mår så dåligt, de är stressade över att det är så mycket. Det är mycket jobb, det är hemmet, det är aktiviteter, det är kyrka mm mm. Vaddå, vårt liv ser ut som alltid och vi mår bra, är glada och hinner med varandra. Och jag tycker det är härligt med höst.... :O).