Ingen lugn ingen ro

Såna här dagar inser jag ännu mer att jag inte är någon bullmamma, som bara skulle kunna vara hemma. Nej, nu vill jag till jobbet, det är lugnare där även om det är mycket mer att göra. Synd att jag inte är där idag när den sista faktureringen i mars behövs göras.

Mellangrabben är också hemma och sjuk, men han lyssnar åtminstone på mig. Säger jag att han ska gå och vila så gör han det, det gör inte lilleman. Har försökt lägga honom 1,5 timma nu och nu plötsligt somnade han i mitt knä. Alldeles för sent, så det får inte bli så länge. Jag som verkligen kan se fram emot den här lugna stunden framför datorn med en kopp kaffe. Nu har jag blivit irriterad i 1,5 timma, men det börjar lägga sig nu.

Jag blir så rastlös av att vara hemma så här, vet att det finns en del att ta tag i här hemma, men orkar inte ta tag i något. Förstår inte hur man fungerar. Men det är väl så att man blir lite trött av att tjata eller ha en tjatande son runt sig hela dagen. Fast han ger ju också glädje och energi, säger så mycket roligt och är så gullig. Så det är samtidigt roligt att vara med honom. Snacka om att jag är dubbel idag.... :O).

Ni som har Dagen, läs Malin Aronssons krönika idag, den var riktigt bra.

Kommentarer

Jocke sa…
Det ÄR påfrestande att ha en liten sjukling kring benen hela dagen.
Och när dom vilar så är det ju den enda "rasten" man får den dan.

Och ändå så tycker man att man borde passa på att göra massa grejor när dom vilar.

Populära inlägg i den här bloggen

Jag och andra

Bollar i luften

Sorgeprocessen