Jular vi minns
Ja, så var väl julen över med trettonhelgen. Nu är det dags att komma igång med jobbet ordentligt, ja alltså hela dagar flera dagar i rad. Jag har ju jobbat alla mellandagar så jag har ju fått lite gjort. Rekordfakturering förra månaden så det kändes som en fin avslutning....
Tog en tur till Arboga igår och idag och överraskade. Min bror med familj, nyligen hemkomna från Indien var där så det var roligt att komma dit och träffa dem. Där var det också mer snö än här så vi fick passa på att åka lite snowracer idag. Det var roligt att se min bror med familj, de var pigga och fint solbruna. De har haft sköna 4 månader och tyckte nu det var skönt att vara hemma.
Vi pratade lite om julen, min syster tycker den skulle vara mer som förr då man la vikt i att besöka varandra under juletiden istället för att ha fullt upp med klappar och mat. Jag funderade på detta idag och frågade mamma om det var så. Vi vet inte helt vad hon menade, men vi förstod hennes poäng. När vi alla bodde hemma så besökte mamma alltid en väninna till henne som fyllde på julafton, pappa var på länkarna och sjöng, men vi andra var hemma. Vi soffade länge framför tv:n, åt julmat när mamma var hemma, far läste julevangeliet, tomten kom och det var klappar. Jag vet inte om det är så stor skillnad, jo vi är kanske dåliga på att stanna upp runt krubban och läsa julevangeliet, kanske det är den stunden av stillhet och frid som saknas. Sen är det ju så att vara vuxen, att det är vi som får greja och förebereda för att dagen ska bli så bra och mysig som möjligt för barnen. Den känsla man hade som barn, kanske man aldrig får tillbaka. Eller den tid man hade som tonåring att åka runt till varandra och önska god jul, men visst kan jag hålla med henne att vi borde värdesätta gemenskapen mer.
Vi hade en stund av stillhet och frid den här julen, både i stugan dagen innan julafton som jag nämnt, men också med lite sång och julevangeliet och det njuter jag av.
Jag är så tacksam över mina barndomsjular, när jag tänker på de så får jag en varm och go känsla. Och jag är säker på att det var mamma och pappa som skapade den hemma, det är med lite sorg i hjärtat man ser och inser att de blir äldre och inte orkar så mycket längre, men de har samma varma hjärtan och det värmer.
Tog en tur till Arboga igår och idag och överraskade. Min bror med familj, nyligen hemkomna från Indien var där så det var roligt att komma dit och träffa dem. Där var det också mer snö än här så vi fick passa på att åka lite snowracer idag. Det var roligt att se min bror med familj, de var pigga och fint solbruna. De har haft sköna 4 månader och tyckte nu det var skönt att vara hemma.
Vi pratade lite om julen, min syster tycker den skulle vara mer som förr då man la vikt i att besöka varandra under juletiden istället för att ha fullt upp med klappar och mat. Jag funderade på detta idag och frågade mamma om det var så. Vi vet inte helt vad hon menade, men vi förstod hennes poäng. När vi alla bodde hemma så besökte mamma alltid en väninna till henne som fyllde på julafton, pappa var på länkarna och sjöng, men vi andra var hemma. Vi soffade länge framför tv:n, åt julmat när mamma var hemma, far läste julevangeliet, tomten kom och det var klappar. Jag vet inte om det är så stor skillnad, jo vi är kanske dåliga på att stanna upp runt krubban och läsa julevangeliet, kanske det är den stunden av stillhet och frid som saknas. Sen är det ju så att vara vuxen, att det är vi som får greja och förebereda för att dagen ska bli så bra och mysig som möjligt för barnen. Den känsla man hade som barn, kanske man aldrig får tillbaka. Eller den tid man hade som tonåring att åka runt till varandra och önska god jul, men visst kan jag hålla med henne att vi borde värdesätta gemenskapen mer.
Vi hade en stund av stillhet och frid den här julen, både i stugan dagen innan julafton som jag nämnt, men också med lite sång och julevangeliet och det njuter jag av.
Jag är så tacksam över mina barndomsjular, när jag tänker på de så får jag en varm och go känsla. Och jag är säker på att det var mamma och pappa som skapade den hemma, det är med lite sorg i hjärtat man ser och inser att de blir äldre och inte orkar så mycket längre, men de har samma varma hjärtan och det värmer.
Kommentarer
Det är svårt att skapa julstämning och samtidigt uppleva den, det är ju lite mer att fixa nuförtiden....ma nvill ju att de ska få en härlig känsla för julen. Jag brukar få den lagom till annandagen!
Kraaam/Lina