Nanny, SOS mm

Tycker det är så jobbigt att titta på alla barnuppfostringsprogram, som Nanny och SOS Familj och sånt. Jag vet inte vad det är som är så jobbigt, men det gör ont i mig när barnen skriker och skriker och ibland skriker föräldrarna tillbaka. Och sen är det nog så att man som förälder känner igen sig en del och då mår jag dåligt för att programmet får, de föräldrarna de handlar om, och mig att känna sig som en dålig förälder.


Ibland är det ju såna problem som jag tror alla föräldrar fajtas mer eller mindre om, maten, tandborstning, nattning osv. Såg ett avsnitt av SOS familj i helgen och insåg att den familjen hade samma problem med sin 2,5 åring som oss vid tandborstning och läggning. "Pedagogen" sa flera bra saker och bl a vid läggning att man inte sitter och väntar på att barnet ska komma upp utan påpekar för barnet att jag har annat att göra, som tvättning eller diskning. Detta praktiserade jag igår. Det tog sin lilla tid innan han sov, men han somnade tillslut i sin egen säng utan att jag var i rummet. Kändes väldigt skönt. Han skrek inte och var inte ledsen utan ropade på mig hela tiden. Något mer bra hon sa, var att det viktigaste är inte att barnet somnar med en gång utan att han/hon är i sin säng och inte springer upp hela tiden. Han/hon kan sitta där och läsa en bok t ex. Det fick Joel göra igår också och tillslut så släckte han lampan själv och la sig ner. Ja, vi får se hur det går ikväll.

Kontentan är i varje fall att även om programmet är jobbigt att titta på så har jag ju lärt mig någonting bra av det. Det hon lärde ut vid tandborstningen praktiserar jag redan sen innan och det går sådär.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Jag och andra

Sorgeprocessen

Att inte bli förstådd