Tårthistoria

Måste bara berätta om en rolig händelse på jobbet. För en vecka sen så fick vi alla på kontoret ett mail om att en leverantör bjuder på tårta (jag hann aldrig ta en fikapaus), men de som var sugna gick till köket och hittade en fin rosa tårta i kylen med en söt prinsesskrona på och på ett fint glasfat. De sugna satte sig glatt och smaska i sig den goda tårtan. Senare hade någon mött en kille på kontoret som kommit med ett tomt tårtglasfat, han såg lite frågande ut. I fredags var det After work här på kontoret, då kom detta på tal. Någon nämnde att hon sett den frågande killen med sitt tårtfat, hans kollegor hade ätit upp doptårtan han hade kvar från dotterns dop utan att han bjudit. Hm, då kommer kollegorna på att de var nog dom som ätit av den, som de trott var leverantörens tårta (ingen hade reagerat på att den var rosa och hade en krona...). "Men var är då leverantörens tårta?" Någon springer snabbt till den andra kylen och där står den lite mer manhaftiga bruna tårtan. Alla får sig ett gott skratt, men skäms såklart över att de vräkt i sig den rosa doptårtan utan att någon bjudit. Så igår, gick de in på "killen med fatet":s dator och skickade ett mail till alla att han bjuder på tårta, de hade då köpt en tårta, men det visste inte han. Så efter 10 minuter skickar han ett mail att det inte blir någon tårta för att någon har skojat med honom.

Det blev tårta, och vi fick alla oss ett gott skratt. Tyckte lite synd om "killen med fatet", fast han bjöd på det sa han. Hans fru hade frågat hemma vad kollegorna tyckte om tårtan, men han hade inte kunnat svara på det eftersom han inte visste. "De tar det som står i kylen, så gör man tydligen här..." Imorgon är det jag som bjuder på tårta :O).

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Jag och andra

Bollar i luften

Sorgeprocessen