I fredags på jobbet

I fredags så skulle jag och min kollega C åka ut och titta på ett lyft. 2 stora kylaggregat skulle upp på ett tak. Det händer ibland på vårt jobb, men inte ofta och vi tyckte att det skulle vara roligt att få se hur det går till. Eftersom både jag och C sitter på felanmälan så var vi tvungna att se till att någon kunde ta telefonen. Den som är närmast att fråga är J som suttit på vår tjänst innan mig. Jag ringer bort till J och frågar och får till svar:
J: "- Måste ni åka båda två?"
Jag: "- Ja, vi tycker att det vore roligt och den här typen av jobb händer ju inte så ofta då vi kan få chans att titta."
J: "- Jag ska ju åka om 45 minuter, så..."
Jag: "-Ja, just det, jag hade glömt det. Men glöm att jag fråga, vi löser det ändå. Jag pratar med reception och ev. någon tekniker."

Vi åker iväg och är borta 2,5 timma. Vi sa till i reception att koppla till mobilen vilket hon gjorde också. Tyvärr blev det inget lyft för kranen klarade inte av vikten. Klantigt, de hade t o m varit där och tittat innan och visste vad aggregaten vägde. Så det var lite slarvigt. Hoppas de står för kostnaden, hm... Lite bortkastad tid för oss, men trevligt att äta lunch på en annan sida av stan :O).

Väl på kontoret igen så jobbar vi på några timmar innan vår chef dyker upp som varit på möte hela dagen. Han kommer bort till mig och C och talar om att han fått ett mail från J där han är väldigt ledsen och sur över att vi åkte iväg båda två. "De sitter väl två på den tjänsten för att alltid vara tillgängliga?" Ja, jag tog faktiskt inte åt mig eftersom jag sagt att han kunde släppa det, varför bli så sur? Ja, det förstod faktiskt inte vår chef heller när vi fick berätta. Han mår väl dåligt. Trist, och vilken skvallerbytta sen, hm.....

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Jag och andra

Bollar i luften

Sorgeprocessen