Inte fullt så underbart

Vi hade inte så mycket val. Besättningen ville ta oss till Skagen punkt slut. Ja, det lät väl härligt tyckte vi. Kapten vet vad han gör tänkte vi så vi sa inte så mycket om det. De starka karlarna, som det var ett flertal av fick hjälpa till att hissa segel. Göteborgs skärgård var fin att segla ut i. Jag gick ner för att ta mig fika då fastnade jag i köket med att rensa kantareller. Efter ett tag kände jag att jag började må illa så jag gick upp på däck. Tog ett åksjuketuggummi, satte mig och fäste blicken mot horisonten. Vi kom längre ut och vågorna blev större. Vågorna blir ännu större och båten gungar rejält, man 1 spyr, man 2 spyr, kvinna 1 spyr (jag), sen man 3, kvinna 2 och man 4 (2 av dom var med i besättningen). Vågorna blir som högst 5 meter höga, det forsar in vatten i båten, någon ramlar, kapten Hadock njuter. De fick en maxad segling med säsongens topphastighet på 12,3 knop och alla segel uppe. De kom till Danmark och fick panta sin öl. Vad fick vi? En tredjedel som hänger över relingen, en tredjedel som står blickstilla och stirrar rakt fram och är rädda och en tredjedel som får hjälpa till att jobba, men som också är lite skraja. Hm, vad det det här vi hade väntat oss? Nja, inte riktigt, en njutbar bonussegling för att vi jobbat på bra, hm..... Ja, man kan lugnt säga att vi var med om ett äventyr, som vi förmodligen aldrig kommer vara med om igen. Jag kommer nog inte att segla igen. Vi var 6 personer som valde färjan hem till Danmark igen. Häftigt nog så avtog illamåendet direkt när vi kom till land och då var vi hungriga. Så vi fick en riktigt trevlig kväll med en massa go mat, många drack en massa öl och sen gick vi in till en lokal krog med livemusik och fick dansa loss ordentligt. Slutsats såhär efteråt så visst var det en trevlig helg.