Tomt hemma
Min andra kväll som jag är ensam hemma. Jag har inte varit själv på över ett år så det känns märkligt. Det är blandade känslor, det är både tomt och skönt. Jag kan äta när jag vill, se på vad jag vill på tv. Bara sätta mig och läsa osv. Nackdelen är att jag fortfarande är förkyld, jag orkar inte ringa runt till alla mina tjejkompisar som jag skulle vilja eller åka över till dem. Förhoppningsvis får det bli en annan gång, den här gången får jag njuta av ensamheten.
Idag kändes det inte lika bra på jobbet som förra veckan, en faktor är såklart att jag är förkyld. Men sen känslan av att inte känna sig riktigt hemma eller välkommen infann sig idag och det var inte kul. Förra veckan var min "vikarie" på semester, idag var hon tillbaka. Förra veckan fick jag sitta på min gamla plats, men nu satt ju hon där så jag hamnade i ingemansland. Fick ta en plats som var ledig, hitta en dator som var ledig, som sen tog mig hela fm att få igång med de program jag ville ha. Kan ni förstå min känsla? Jag har inget alls emot min vikarie, hon är kanon. Hon och jag kommer att dela på tjänsten nu och det känns hur bra som helst. Hon flaggade i maj till cheferna om att jag snart skulle komma tillbaka och behövde någonstans att sitta. Kanske hon känner dem rätt, hon flaggade i tid för hon visste att det skulle ta lång tid att komma till skott, men kanske inte så här länge. Beslutet är i varje fall att vi ska göra hennes eller mitt rum större och där ska vi sitta båda två. Det kommer bli jättebra när det är klart, när........
Idag kändes det inte lika bra på jobbet som förra veckan, en faktor är såklart att jag är förkyld. Men sen känslan av att inte känna sig riktigt hemma eller välkommen infann sig idag och det var inte kul. Förra veckan var min "vikarie" på semester, idag var hon tillbaka. Förra veckan fick jag sitta på min gamla plats, men nu satt ju hon där så jag hamnade i ingemansland. Fick ta en plats som var ledig, hitta en dator som var ledig, som sen tog mig hela fm att få igång med de program jag ville ha. Kan ni förstå min känsla? Jag har inget alls emot min vikarie, hon är kanon. Hon och jag kommer att dela på tjänsten nu och det känns hur bra som helst. Hon flaggade i maj till cheferna om att jag snart skulle komma tillbaka och behövde någonstans att sitta. Kanske hon känner dem rätt, hon flaggade i tid för hon visste att det skulle ta lång tid att komma till skott, men kanske inte så här länge. Beslutet är i varje fall att vi ska göra hennes eller mitt rum större och där ska vi sitta båda två. Det kommer bli jättebra när det är klart, när........
Kommentarer