Orättvist

 


Just nu känns mycket så orättvist, att stå själv med så mycket. Ja jag är stark och klarar mig, men  det var inte så det var menat. 

Sen är det så konstigt att ha levt med någon i 20 år, delat allt av tankar, drömmar, sorger och längtan och sen är det som en främling. Man delar inget, ses inte, pratar inte, vet egentligen ingenting om varandra. Hur kan livet bli så konstigt? Ja inte är det av någon mening detta sker i varje fall, det kommer ingen få in i mitt huvud. 

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Jag och andra

Bild
Har tänkt jättemycket på alla påtryckningar i samhället via sociala medier, influenser och även psykologer om att ta hand om sig själv. Lär dig sätta gränser, lär dig säga nej, du behöver inte försvara eller förklara dig, ta hand om dig själv så du mår bra osv.  Inget av detta är fel, men man får inte glömma bort andra när man håller på att ta hand om sig själv. Man har trots allt ett ansvar gentemot sin familj, sina kollegor och andra man har runt sig.  Många har kanske tänkt mer på andra än sig själv och då glömt bort sig själv och det kan vara en av grunderna till utbrändhet.  Men jag skulle ändå vilja vända på det. Om man är trygg i sig själv, älskar sig själv i grund och botten så tror jag man kan sätta andra först, avslappnat, med glädje och få kraft i det.  Jag tror inte på ensamheten, att man hittar sig själv där. Utan det gör man i gemenskap med andra. Det är då man ser sig själv, utvecklas och växer. Man blir mer accepterande och ödmjuk, vilket också leder till att man hittar
Läs mer

Sorgeprocessen

Bild
Att förstå sorgeprocessen och acceptera att man är i den vid en förlust gör att man kan acceptera sina förvirrade tankar och känslor. För det är nya tankar och känslor som kommer över en som man aldrig haft förut. Vissa tankar skrämmer en, vad är man kapabel att göra när det är som mörkast.  Jag har en fantastisk terapeut som leder mig stegvis, tillåter mig vara där jag är, ger mig verktyg och hjälper mig. Jag är så tacksam. Jag har accepterat att jag alltid kommer bära på en sorg, men jag hoppas jag kan känna glädje igen. Nedan har jag hämtat från cancerfonden. Sorgens faser Vi människor är olika och kan också reagera mycket olika vid en närståendes bortgång. Men det finns ändå vissa drag som är gemensamma i de flesta människors sorgearbete. De här faserna utgör inte avgränsade perioder i sörjandet, utan växlar fram och tillbaka. Sorgearbete kräver mycket energi, därför är sörjande människor ofta mycket trötta. Stöd oss Om cancer 0 Stöd oss Om cancer Cancersjukdomar Symtom och orsaker
Läs mer

Att inte bli förstådd

Bild
  När inte ens kärleken man visar tas emot är det lika bra att vara tyst. Kärleken är sannerligen tålmodig och inte stridslysten. Om jag levt mitt liv i kärlek och sanning kan jag stå rakryggad.  Tacksam för mycket i livet, 20 år i kärlek. 
Läs mer