En kvart är så kort tid, men ack så värdefull. Att komma försent en kvart känns alldeles för länge, att jobba över en kvart är ingenting. Att sova en kvart längre känns bra, men ger det någonting. Att träna ryggen en kvart på morgonen känns som en evighet, men kan göra underverk för ryggen. Vad är det som gör oss så tidsstyrda? Jag är ganska duktig på att leva i nuet, men inte i den där kvarten, då är jag oftast någon annan stans i tankarna. Jag är på väg till nästa uppgift eller uppdrag. Det är därför man aldrig ska boka möten direkt efter varann, vi behöver en kvart där emellan. Den traditionella värdefulla kvarten, som vi aldrig hinner med. Jag skulle ha svårt att sitta rakt upp och ner och inte göra någonting, inte prata eller tänka under en kvart. Ska träna på det. Och sen ska jag försöka ge min rygg en kvart om dagen, den behöver det.
